Människor som liknar andra människor är det läskigaste som existerar. Till exempel om man chattar med någon och får se en bild på människan så ser det ut som en man känner (till) sen tidigare. Och i vissa fall är det ett "OH NEJ INTE H*N!!!!!" även om det bara är en klon. Vissa kloner är i och för sig helt okej. Eller förresten kanske inte.
Typ som på min skola, klassen som börjat nu, under oss andra är det minst 4st som jag tycker mig känna igen. Dock har de bekräftat, eller försökt att bekräfta att det är omöjligt att jag skulle känna igen dessa. Det finner jag störande. (Fast inte alls lika störande som folk man chattar med, som man tycker sig känna igen från förr och tänker som ovan, oh nej inte han).
En sak som nog i och för sig bara jag tänker på i detta klonlika samhälle. Benstrukturen i ansiktet, alá Bones. Det finns människor som är skrämmande lika på sådana faktorer men som egentligen inte alls, alls, alls är lika varandra. Typ som det paret jag såg på bussen förra året. Det var en mamma, en pappa och deras unge. Men för att börja med de två vuxna. INGA kindben såg de ut att ha, eller så var kindbenen väldigt för högt upp. I alla fall såg de ut att kunna ha varit syskon så lika var deras benstruktur. På barn syns ju inte likheter mellan föräldrarna vanligtvis så väldigt mycket. Men denna unge. Osh! INGA kindben heller, what so freakin' ever.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar